Catherines små änglar...

som infinner sig hos en sliten småbarnsmamma när hon faktiskt känner sig klar o kan sätta sig ned i soffan med ett sudoku o en kopp thé... det går nog inte att beskriva den känslan!
Om man varit där själv, eller allra helst, den som är där nu... mor till små troll i åldersspannet 1 - 4, då vet man nog hur den känslan känns!
För det är inte ofta den infinner sig!

Idag hände det!!!

Pappan tog ju som sagt med sig trollen o våldgästade hälla-borna... dom skulle väl skruva ihop nån garderob... antar att det gick bra men om jag känner mig troll rätt har dom varit mycket behjälpliga, på alla sätt! =D

Själv har jag hunnit med en hel del... tom tecknat ett treårs-avtal med vattenfall!!! I tid!!!
Och så har jag städat... inte allra värst men nu är det dammtorkat på en hel del ställen ialla fall, tillräckligt för att jag ska känna mig tillfreds ialla fall!
Så, när då mörket hade lagt sig ute o alla milda juleljus lös inne så satte jag mig i soffan... o bara njöt av känslan: Jag är KLAR!

Sen tog det ju inte såååå värst lång tid som kom dom ju instormande... så nu är den alldeles nyss blixtrande rena tv-bänken fingermärkesprydd, mattorna ligger huller om buller... legot leks med för fullt o allt är i sin ordning...
men, det lyser fortfarande fint i mörkret!