Onta lanta...

Sprang in i grinden som stod på vid gavel i köket... den mellan köket o "hundrummet" som numera jämt är öppen... sitter ju där för att hund o katt ska få ha vatten, mat o sandlådor ifred!!! hehehe... Därför har väl stumpan så glansigt hår... Royal Canins mainecoon foder ger ju extra glans till pälsen!
Nå, grinden står öppen o nu på morron springer jag in den så det gör ont... pang rakt in i låret!
Känner hur harangen är på väg upp... men, hejdar mig utbrister : "Perkele" o tänker högt till pappan det väl är okej att svära på finska!? Och så hör man från herrn bredvid: "perkele...perkele... hehe" ja, jo... han lär ju bli först på dagis som svär på finska o dricker "soban" (mjölk på överkalix bondska)!!!
Sen rabblar jag några fler finska svordomar: "Perkele, satana, voj vi**o, joumalauta" o konstaterat att det i våra öron inte alls låter lika illa som svenska svordomar! Sen frågar jag Edvin om han kan svära på finska... "Onta lanta"  jajjamensan! Inga problem.... sen kom en flinande kommentar: "Farmor säger, Onta lauta!"
jaja...

Eftermiddagspladder...
Pappan for inte o jagade på morron!
Han var ner för f-n på morron för att upptäcka att den där förkylningen stoppade honom från att orka iväg!
Så idag har vi haft en lolla-på-med-ingenting dag!

Det blev ett bullbak på eftermiddan...
Med hjälpredor!
Vi var sugna på mandelmassa i bullarna... o det har man ju glömt att köpa hur länge som helst... men, va sjutton... det är ju lätt som en plätt att fixa själv! Sagt o gjort... skålla mandel, mala o röra ihop med socker o ett ägg... klart... Bortsett från all hjälp från trollen! =) så var det väl som sagt, lätt som en plätt!

Men, det blev goda bullar o mandelmassan blev hur god som helst!
Edvin vräkte i sig fyra, stora bullar i ett nafs!!!
Edith en... o så fick hon en till... o den tänkte den arme jäkeln också käka upp!

Jag såg i Ökx-bladet att brukshundsklubben har inoff utställning här... anmälningstiden går ut på söndag... så nu håller jag på o fundera om jag ska anmäla eller inte...

Socialträningen behövs ju... men...
Är det nån mening med att alls grejja på med hunden???

Jag röntgade ju höfterna i våras... o det såg ju inte så bra ut (inga pålagringar, men "slappa"), nu har vi ju försökt hålla igång så mycket som möjligt i sommar med simning osv... Ska ju röntga om honom i sen höst när han är i bra form efter en hel höst med massor av jakt! Men... men.. men.. Är det nån idé?
Nu har han fått vara sen jakten började nästan varje dag... sen har har vi då inte varit ut nåt på tre dar... igår var vi ju o plockade lingon o Ask fick bara springa o lolla på för sig själv... så det var ju inte ens nån regelrätt jaktsväng! Och, senare på kvällen efter några timmars vila så var han stel! Såg lite halvsliten ut... o hallå, han är bara ett o ett halvt år!!!
Det känns så deprimerande så det inte är sant...
Jag har så mycket förhoppningar o förväntningar på denna hund!
Visst, en ny jakthund får man ju alltid tag på... men, inte Baloos son!
Och, Baloo finns ju inte mer... så...
 
Baloo som jag haft så mycket skoj med... Massor av resor, jaktprov, utställningar... Glädje o stolthet... alla fina valpar (med fem läckra tikar!) o så den förlamande sorgen när han blev påkörd av bärgningsbilen!!! Fick ligga med intensivvård på Gammelstads djursjukhus nästan en vecka, och överlevde... mot alla odds!
Första kullen valpar behöll jag ju Zune från... men... det gick inte alls... med Edvin nyfödd och ryggen åt skogen så fixade jag inte honom... han fick flytta till en ny ägare i norge när han var ett o ett halvt år.... Då trodde jag mitt hundliv var slut!!! Men, så kom då Shakira... o ville ha Ask som pappa till sina valpar!!! Och, när Edith var fyra dagar gammal kom då Ask till Kallax... Pontus åkte till Östersund o mötte OleJohn från Norge...

Och, vilken härlig hund...
Visst är han ju ett litet fjas... (inte i skogen... där är det tvärtom!!!) så socialträningen behövs verkligen... men... vilken härlig hund, så behaglig o lätt att ha o göra med!!! Och... allt verkar så otroligt lovande i jaktsammanhang!!!
Ska det då sluta med en hund som inte kommer att kunna jaga???
Och... jag vill ju kunna hålla kvar en del av Baloo genom en ny valp efter Ask... o då måste ju höfterna vara bra!
Så, det känns så trist o deprimerande så det inte är sant...

Nå, nu behöver det ju inte vara så...
Men, jag har en sån känsla....

Nä, nu ska jag klä på stumpan overallen... vi ska gå ut o grilla korv!
Det blir nog ingen middag idag... (bullarna var mäktiga) så en grillad korv stillar saltbehovet o så är det bra med det!




Kommentarer
Postat av: Linda

Det är så tråkigt då förhoppningar och förväntningar inte blir verklighet!!!

För att förstå sorgen i detta måste man nog vara en "hundmänniska", vi är ju lite eljest...



Håller tummar och tår att höfter är bra och att du hittar en bra tik och får en till/ny valp efter Baloos linjer!!!

//Linda

2008-09-13 @ 07:33:14
Postat av: Catherine

Du har nog rätt... bara en hundmänniska förstår...

Vad kan man jämför med?!

En kvinna som börjar längta efter barnbarn... enda dottern kommer hem en dag o brister ut: "Öh, förresten morsan... jag har steriliserat mig!"

2008-09-13 @ 16:27:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0