Catherines små änglar...

massor av hundar...

Älghundar i alla de former o färger!

Kyligt som s***n från morronkvisten, termometern visade -22 när vi for från Gyljen o väl i Bränna grinade det vansinnigt kalla vindar omkring isladan! 

Men, allteftersom dagen gick steg solen högre o likaså kvicksilvret!

Det drog iväg med tiden, det var mycket hundar innan Dino skulle upp o med en klass kvar att bedöma samt en kvarts rast åkte vi över till hällan en sväng för en pinkpaus o värma fötterna... o for tillbaka...

Det var absolut på det berömda strået... vi höll på missa allt! När jag kom in i ringen med Dino så mätte domarn klart hunden innan oss! Puh!

Den där klassen innan gick osedvanligt fort!

Själva utställningen var en upplevelse!

Utomhus, kallt o närmare trehundra jakthundar!

Lite skillnad mot de utställningar jag varit på hittills... och, lite syns det väl på hundarnas "ringträning" ehhh... det är lite mindre morr o gorm i grupp 7! ;-)

Och, det var en del heta känslor... 

Hanhundar i jaktklass har rätt mycket integritet o självkänsla!

Det räcker med att nån tittar lite för länge o för djupt i någon annans ögon för att starta ett morr... som sen blir ett skall o till sist blir ett slagsmål!

Det fick Dizels tass känna på!

Men, vad säger man... inget kalas utan kras?!  ;-)

Det var så kul att se Dizels framgånger! Massor av GRATTIS från oss alla!

Dino fick ett välförtjänt första pris o blev oplacerad i konkurrensen... med mycket fin domarkritik! Så, jag kan inte annat säga än...

VILKEN TOPPENDAG!

Fantastiskt kul... 

Men, en liten känga till arrangörerna...

HUNDBAJSPÅSAR och LATRINER!!!

Delar arrangörerna ut gratis hundbajspåsar på World dog show med över tjugo TUSEN hundar så borde väl NÄK också kunna göra det...

Och, nån extra sopsäck här o där, åtminstone vid varje ring... så man kan kasta bajspåsarna nånstans också!
Jag tror inte skoleleverna är så glada över att ha hundskit över hela skolområdet i morron och fullt med bajspåsar i deras skräpkorgar!?

Visst... visst... visst...

Det ligger ju också på hundägarens ansvar... 

MEN om man har en hund som största delen av tiden står i en hundbur där man bor i nån by, man rastar sin hund på "byavägen" eller i skogen... 

Ja, då vet man knappt att det finns hundbajspåsar o än mindre kommer man ihåg att ta med såna till de få gånger man är utanför byn med hunden!