Det blev ju härligt!
Strålande sol... fast vinden har varit rejält stark!
Det är så otroligt hur fort allt går... för några dar sen bara fanns det inga löv alls i träden, nu blommar häggen för fullt! Vi är ju omringade av häggar, stora rejäla häggar växer längs med hela bäcken o idag när vinden har legat på från det hållet har doften av blommande hägg varit bedövande!
Och idag... en vecka senare:
Det blommar!
Det är otroligt... jag blir lite förstummad varje år!
Det finns ju faktiskt snö kvar på en del ställen!!!
Tyckte den var rätt skön, bilden - - - >
Antagligen har de fått skotta fram fotbollsplanen, ordentligt,
när det fortfarande ligger kvar en sån stor hög snö kvar där! =D
Det är lite både tjusningen o tragiken med vår fantastiska natur/klimat här uppe i norr... det är liksom så mycket brutalare här än söderut!
Nå, nu är snart kakan klar... så får jag borsta tänderna o krypa till kojs!
Stumpan, den rara, slocknade som en stock vid 17:30 tiden... o där låg hon o sov till 19-snåret... så, innan den rara damen somnade för natten hann ju klockan trilla iväg till efter 23 (för mamman halvslumrade ju till!)
Herrn blev kidnappad tidigare på dan o förd fullständigt med både hans o min vilja, åt Kypashållet! =D
Men, den där kakan som jag skulle göra... kändes inte alltför inspirerande att börja med det mitt i natten! Men, nu är den strax klar... då är det bara att göra glasyr i morn!
Lillan var förbi en sväng tidigare... o Edvin som har kommit in i "vem-var-det-där-åldern?" så fort man fäster uppmärksamheten på någon annan person än just herrn själv... Vare sig det är i telefon eller på riktigt... Så, jag svarade ju hans fråga med: "Det där var Lillan!" det blev tyst... han tittade på mig o sa: "Men, hon var ju så stor!" med ett förbryllat uttryck! =) Ja, då skulle jag ju försöka förklara... "Jo, jo... Hon heter ju Ingrid, men har alltid kallats Lillan, sen hon var liten, fast hon är stor nu så kallas hon ändå Lillan!" Är inte så säker på att han fattade galoppen! Och, återigen...där ser man hur barn tar allt bokstavligt! En vuxen människa ska väl inte kallas "Lillan"!
Men, jag fick mig ett leende... igen...
Han är bara för rar... den där Edvin! ;-)
Nå då var kakan klar... egentligen skulle jag behöva duscha... men sablar så motbjudande det kändes att gå ner i kalla källaren... hade man haft ett badkar hade jag spolat upp massor av varmt vatten, lagt mig o njutit! Men halvtrött ner i kylan... Nä... tror jag lägger mig trots röklukten... Har eldat! Har fått tummen ur o rensat bort Kjells papper som stått i källarn... i fyra banalådor! Det tar sin lilla tid att elda upp... och man lär sig... kasta, kasta, kasta... Inte ska jag nånsin spara ihop såna gigantiska mängder papper... Nä... Det ska mina efterlevande slippa - elda upp min skit!
Fast... det kom ju fram en hel del "gömt"! Intressant...
Både roligt o mindre roligt...
Engelska settern vi hade när jag var liten, Lisse... visst har jag försökt luska fram stamtavlan på SKK - inte konstigt att jag inte hittade den när det riktiga namnet var Amie! Gamla brev... hårlockar... papper, papper o ännu mer papper!
Men, nu är det mesta förvandlat till aska!
Och jag är trött...
Det är så otroligt hur fort allt går... för några dar sen bara fanns det inga löv alls i träden, nu blommar häggen för fullt! Vi är ju omringade av häggar, stora rejäla häggar växer längs med hela bäcken o idag när vinden har legat på från det hållet har doften av blommande hägg varit bedövande!
Knappt ett löv i träden... än mindre en antydan till blommor! - 23/5
Och idag... en vecka senare:
Det blommar!
Det är otroligt... jag blir lite förstummad varje år!
Det finns ju faktiskt snö kvar på en del ställen!!!
Tyckte den var rätt skön, bilden - - - >
Antagligen har de fått skotta fram fotbollsplanen, ordentligt,
när det fortfarande ligger kvar en sån stor hög snö kvar där! =D
Det är lite både tjusningen o tragiken med vår fantastiska natur/klimat här uppe i norr... det är liksom så mycket brutalare här än söderut!
Nå, nu är snart kakan klar... så får jag borsta tänderna o krypa till kojs!
Stumpan, den rara, slocknade som en stock vid 17:30 tiden... o där låg hon o sov till 19-snåret... så, innan den rara damen somnade för natten hann ju klockan trilla iväg till efter 23 (för mamman halvslumrade ju till!)
Herrn blev kidnappad tidigare på dan o förd fullständigt med både hans o min vilja, åt Kypashållet! =D
Men, den där kakan som jag skulle göra... kändes inte alltför inspirerande att börja med det mitt i natten! Men, nu är den strax klar... då är det bara att göra glasyr i morn!
Lillan var förbi en sväng tidigare... o Edvin som har kommit in i "vem-var-det-där-åldern?" så fort man fäster uppmärksamheten på någon annan person än just herrn själv... Vare sig det är i telefon eller på riktigt... Så, jag svarade ju hans fråga med: "Det där var Lillan!" det blev tyst... han tittade på mig o sa: "Men, hon var ju så stor!" med ett förbryllat uttryck! =) Ja, då skulle jag ju försöka förklara... "Jo, jo... Hon heter ju Ingrid, men har alltid kallats Lillan, sen hon var liten, fast hon är stor nu så kallas hon ändå Lillan!" Är inte så säker på att han fattade galoppen! Och, återigen...där ser man hur barn tar allt bokstavligt! En vuxen människa ska väl inte kallas "Lillan"!
Men, jag fick mig ett leende... igen...
Han är bara för rar... den där Edvin! ;-)
Nå då var kakan klar... egentligen skulle jag behöva duscha... men sablar så motbjudande det kändes att gå ner i kalla källaren... hade man haft ett badkar hade jag spolat upp massor av varmt vatten, lagt mig o njutit! Men halvtrött ner i kylan... Nä... tror jag lägger mig trots röklukten... Har eldat! Har fått tummen ur o rensat bort Kjells papper som stått i källarn... i fyra banalådor! Det tar sin lilla tid att elda upp... och man lär sig... kasta, kasta, kasta... Inte ska jag nånsin spara ihop såna gigantiska mängder papper... Nä... Det ska mina efterlevande slippa - elda upp min skit!
Fast... det kom ju fram en hel del "gömt"! Intressant...
Både roligt o mindre roligt...
Engelska settern vi hade när jag var liten, Lisse... visst har jag försökt luska fram stamtavlan på SKK - inte konstigt att jag inte hittade den när det riktiga namnet var Amie! Gamla brev... hårlockar... papper, papper o ännu mer papper!
Men, nu är det mesta förvandlat till aska!
Och jag är trött...
Kommentarer
Trackback
