Krisar väl lite...
men, jag måste frossa i lite självömkan!
Egentligen så svamlar jag...
för jag har ju så många runt omkring mig som jag verkligen bryr mig om!
Alla underbara människor... som tycker om mig... o som jag tycker om... som kom ihåg mig med ett telefonsamtal, sms eller tom ett paket! Min stora älskade son fick jag trisslott o en jonkachokladask av!!! =) Blev så glad... Tom Camilla kom förbi!!!
John Deere-trakorörhängen av mina underbara små barn.... vad sjutton slår det???
Pappan, ja... det finns inte ord!
Han är bara bäst!!!!!
Tänk så mycket värde det finns i såna saker!!!
Så, den här känslan just nu...
Det här måste ju vara nån slags ackumulerad sorg...
Pappa...
För ett år sen fick jag en chokladask, Coop...
med en gul post-it lapp, det stod LILLO på den...
ingen har kallat mig Lillo på ett år...
Edith fick en nalle, en stor tomtenalle...
Undrar var den tog vägen... jag minns inte!!!
Åt nån hund upp den?
For den med skrotet i sop-otton?
Eller...
Jag har då inte sett till den i årets julgrejer...
Men, så här ett år efteråt, så känner jag att en hel del under det senaste året varit som ett töcken!
Så, många otroligt starka händelser som varit... under ett ynka år!
Saker som egentligen ska hända under en livstid... det lyckades komprimera ihop sig under ett år...
Edith föddes, min stora sons pappa dog, min egen pappa dog, en kompis forlorade sin man, tillika förlorade deras tre barn sin far... bilolyckor... små o stora katastrofer!
Sen, hann ju en del vatten rinna under andra broar också...
Släkten är värst... o då snackar jag på ALLA sidor av broarna!
Och hur funkar den mänskliga hjärnan, egentligen... man går omkring är är en människa... en mamma, en sambo... o några månader senare kommer man på saker som har helt försvunnit ur skallen...
Jag antar o hoppas... på att mycket kan skyllas på stress... spädbarnsmamma... och att allt sånt stabiliseras... ja, det vet jag ju att det gör... allteftersom tiden går får man distans till olika saker o man lär sig att verkligen sortera VAD som är viktigt i ens liv!!!
Undrar bara vad alla andra har för saker dom skyller på!?
Människor upphör aldrig att förvåna, det hjälps inte...
Men, jag tror ju nånstans på nån slags rättvisa...
Man får tillbaka! Det man ger, det får man tillbaka... på gott och ont!
Sen är det väl upp till den allsmäktige...eller ödet... vem vet vad som avgör... men, så småningom... så...
är det väl ändå upp till rättvisan... gör man ont, får man ont!
Men, den där nallen...
vart tog den vägen???
Ja, innan jag glömmer...
TACK alla... =)
Ja Cattie jag hoppas att det hädanefter bara händer dej bra och goda saker för det är du verkligen värd, för du är nog en av dom mysigaste och ärligaste människor jag känner. Många kramar från mej och Grattis igen.
Vilket förfärligt år du haft, vilken tur att det snart är slut.
Det kommer nya tider, bättre tider.
Vad roligt att du tittade in till mej, blir glad
att du vill komma tillbaka!!
Ha en fin jul!!!
Kram
Ja men, grattis i efterskott. Jag hade mina tankar hos dig igår. Det var en klocka som ringde någonstans som sa att "du nog fyller år på lucia eller var det bara namnsdag hon hade???" Nått med Lucia-dagen var det i alla fall.
Grattis grattis och grattis igen =)
Tack Greta...
Från djupet av hjärtat... TACK! =)
Och, till Lillan... Tack!
Jo då, så sant... du har ju rätt med namnsdag också!
Så från en annan Lucia till den Rosalucia... kul att du tittade tillbaka! =)
