Ström!

Igår slöade jag i stort sett hela dan...
Enda avancerade, bortsett från disk o steka en hamburgare till min middag, var att ta emot rara damen Echo Coco! Hon kom för ett kärleksbesök hos Armani... hon löper inte än... men, med Armanis enträgna uppvaktning så lär hon väl börja inom kort (så hon slipper honom!)
Damen behöver nog röra på sig... o det fixar han också!!! (hennes kattpolare hade ju ungar... med kattungefoder... som hon begärligt försett sig med! Hon var ju ingen tunnis sist hon var här... o nu är hon.... ja... ännu mindre tunn!) Han jagar henne från morron till kväll... o hon springer undan, fräser o lappar till honom till Edvins förtjusning! Han tycker det är skitskoj o se på vad dom gör! Och så härmar han fräsandet o garvar! =)

Men, i övrigt blev det datorn, sängen, sudoko o korsord!
Tigerbalsam o en varm halsduk... så när gänget kom (jag o Ditton hade överlevt FLERA timmar utan varann!!! SKÖNT!!!) så kände jag mig rätt bra i nackeländet... Men, nu på morron så var jag som en fiolsträng igen! Skulle tro att det har liiiite att göra med att Edith sover så nära mig hon bara kan så jag ligger blixtstilla hela natten...
Nu på morron kom jag ju ihåg... Jag har ju en TNS-apparat!!!!!
Varför kom jag inte ihåg den igår???
Men, nu sitter den där.... o fladdrar o pirrar i min nacke... eller egentligen är det nog mest i skulderbladet... men, det strömmar bra där omkring! När jag hade som värst i ryggen var det den som var enda lindringen... så länge jag hade igång strömmen så "kände" jag inte det ryggonda! Och jag har haft lite svammel med en axel en gång i tiden... o då hjälpte ström jättebra... så nu ska här strömmas! =D

Jag hittade en sida igår med en häst jag fick nostalgiska vibbar av... Nadzin!!!
Mailade till tjejen som hade sidan o fick svar idag... JA!!! Det var min Nadzin!!!
Nu ska jag leta fram lite bilder o scanna in o skicka ett svar....
Hästen finns i TYSTBERGA!!!! Tänk, så många gånger vi körde förbi där för bara några få dagar sen... o han lever!!! =D

Nadzin!


Jag o Nadzin, 1985

Första gången jag såg Nadzin var han en tunn, lurvig o smutsig hingst som tittade på mig med sina mörka ögon under den långa manen... Mitt hjärta smälte på noll sekunder...
Tjejen som varit stalltjej tidigare hade visst haft sin egen hingst där som fått den mesta av uppmärksamheten o omsorgen så Nadzin var väl inte alltför ompysslad... men... det ändrades radikalt när jag fick en borste i min hand!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0