Catherines små änglar...

Som sagt... det blev en sväng till Kalix idag...
Inte för att jag riktigt fattar vad "media" menar med SNÖKAOS som det skriks ut i både tv, radio o tidgningar... Visst, det har kommit snö... men inte några fantasi-mängder, kanske 30 cm... men HALLÅ! Det är vinter... det brukar komma snö när det är vinter!!!
Kanske det inte normalt blåser såna kraftiga vindar... men...
snö, det är väl ändå inget ovanligt i slutet på november... i Sverige!

Edvin hängde med mig på blodgivningen... o var mäkta imponerad o frågade om ALLT!
Personalen var riktigt roade av honom o hans "show"! =)
Jag har ett skrapsår på min högra knoge... o när dom satte dit kanylen i min vänstra arm så började Edvin protestera: "Här, här är blodet!" och höll upp min högra hand... Dom korkskallarna var ju på fel ställe, DÄR i armen fanns ju inget blod!!! Raringen...

Edith o pappan åkte under tiden till Granngården för att fördriva tiden...
Åhh vad jag hade velat vara där o se stumpan in action när hon spatserade runt bland ridstövlar, hästtäcken, träns o schampoo... så fort pappan försökte bära eller hålla fast henne skruvade hon sig ur hans grepp, eller gav honom en omgång med knytnävarna!
Hon skulle kolla grejerna... väldigt högljutt o bestämt, pappan hade väl försökt hålla henne i styr, men till sist var han tvungen att sjappa... hon var honom övermäktig!!!

Sen hade pappan ett ärende till "Hugo" (Kalix Maskiner) för nån skotergrej... o där, finns det skotrar, fyrhjulingar, båtar o motorer o så en hel massa tillbehör... allt sånt som pojkar, stora som små, stönar ljudligt när dom traskar runt o tafsar på!
Och nu vet dom, personalen där på firman, hur saker o ting ligger till!

Edvin var mycket bestämd när han tillrättavisade en kille som höll på o fippla med en (sprillans ny) Skidoo... "Det där är en GAMMAL Skidoo!" påpekade han snusförnuftigt... "Nähä" flinade killen "Den är alldeles ny!!" Edvin tittade på honom o sa: "Den är GAMMAL, Skidoon!" strax därefter gick han förbi ett plogblad till fyrhjuling... "ÅH, Kolla! Ett schaktblad!!!" utbrast han... samma kille påpekade lite smått leende att det är ett plogblad... Den här gången bevärdigade Edvin honom inte ens en blick, utan bara konstaterade: "Nä, det är ett schaktblad!" och jag nästan hörde hans suck av frustration över hur korkad personal dom har... o det ska föreställa en skoterfirma!!!
Efter gick jag o flinade stort o tyckte det var hur komiskt som helst!!!
Stumpan var väl ungefär som på Granngården... obstinat o på allting!!!

Nå väl... Tur är det att dom är så underbara mellan varven...
så man orkar med deras andra sida... "Hellkids"
Vi stannade i Bränna för en handling... Edvin följde med in, stumpan o pappan stannade i bilen... fast det tog ju sån tid för oss så dom hann komma in, dom också... först träffade jag en "gammal bekant" som jag inte sett på hur många år som helst... det var så kul!!!
Pratade några ord... sen fortsatte vi att handla... o då blir Edvin pissnödig!
Och, på Konsum måste man ju låna en nyckel till toan... sagt o gjort...

Men då blev det ju kris: "Vill åka till vita huset!" vrålade han... vi gick in på toan... "Jag är rädd! Är inte pinknödig! Är trött! Har inte ätit mat!" och hela registret... så det vara bara att köra med hela registret av psykologisk övertalning... för pinka skulle han!

Så med lite övertygning, övertaling o en uns mutor (ny, rolig spolknapp som man drar upp! och... så fick han duscha några tryck med "Glade-flaskan") o så var allt frid o fröjd när pinkandet var klart!
Vi fortsätter vår kundvagnsrutt... o så stöter vi då ihop med en pappa som såg ut som ett frågetecken (hur lång tid kan det ta att plocka några mjölkpaket???) o jag väser att "VI HAR PINKAT!" i en kvart!!!

Så då när vi är klara vill han ju ha ett tuggummi (från automaten) - men, jag hade plockat ett tre-pack Kinder-ägg o tyckte att det fick räcka för idag!
Så, nästa konflikt, modell större, utbröt efter kassan...

Jag plockade ner varorna o gick! Edvin stod kvar o skrek!

Pappan kom o plockade honom o skulle bära till bilen: "NEJ!!! Vill hålla mammas hand!" strax innan hade jag ju erbjudit att vi skulle hålla handen tillsammans till bilen...
Väl i bilen är det vrål... och, jag menar VRÅL! Trötta, hungriga barn... som triggar varann....
Hellkids!

Väl hemma var det hamburgare som blev middag, snabbt o gott!
Men, Edvin skulle inte ha kött: "Äckligt! Gammalt!" Edith åt, Edvin bara tjafsade... o fortsatte tjafsa o skrika om precis allt... o jag känner hur blodtrycket stiger till en orimlig nivå.... Pappan flydde fältet, till snöskottning... jag fick ta fighten med troll medan jag försökte diska... kvart i sex började "Hellboy" vråla att han var trött... "Vill borsta tänderna, gå sova!" och allt vrålas i en högljudd, vansinnigt gnällig ton så efter en dryg halvtimmes tjafs i den tonen tar jag helt sonika på mig hörselkåpor... tänkte ju verkligen försöka få diskat klart...
Då står han o sliter i mitt ben...
Garnvrålar bestört: "Inte hörselkåporna, dom är Pappas!"
Dom härjar... med varann, med grejjer... med mig... med allt!

Det mesta resulterar i grin o gråt... tills Edvin börjar skratta så där hysteriskt glatt som bara kan betyda att något mycket fuffens är på gång... slänger ner diskborsten i vattnet (ibland saknar jag en diskmaskin ohyggligt!) o går mot vardagrummet... möts i hallen av en lycklig Ask som står o slickar i sig en bajsblöja... i soffan står Edvin o hoppar upprymt när han hejjar på lillasyster som krälar runt med röven full av skit, kolsvart tack vare blodpuddingen som åts till lunch i går... just där o just då... Trodde jag skulle få hjärnblödning... vrålade rakt ut, pappan hörde ända ut i snödrivan mitt vrål, antagligen studsade väl hela huset!

Han kom lagom in för att kolla vad som verkligen pågår när jag lyfte upp ett stycke skitäckligt flickebarn i diskhon... vad gör jag?
Hon måste ju ner i duschen... jag vill inte röra i henne... lyfter helt sonika henne i "nackskinnet" (tröjan) o bär ångande av ilska ner henne i duschen...
Pappan står tyst o tittar på... sen glider han obemärkt ut till drivorna igen...

Alltså... hur mycket svineri kan två troll lyckas åstadkomma!
Och, hur mycket svineri kan en sliten mamma klara av???
Tror jag gladeligen bytt ut min eftermiddag, kväll mot hela byns snöskottning!!!

Nå, rena barn med vällingflaskor i hand transporterades upp till sängen... äntligen... (ja, ja, ja... sket fullständigt i tandvårdsråden att borsta tänderna EFTER vällingen... ibland orkar man bara inte!)

Edvin ligger still i totalt sju minuter, ungefär... då börjar han skruva på sig, så den mycket trötta lillasystern också börjar skruva på sig, så håller dom på... triggar varandra... tills jag kliver upp o går efter en o en halv timme!!!
Och, två grinande hellkids följer med ner... pappan går då upp för pass nummer två med kidsen from hell!
Han misslyckas han också...

Men han höll dem i schack åtminstone så länge att jag hann diska... när klockan blev åtta gick jag mot soffan o tv:n för att koppla av till "Mannen som talar med hundar" o så kommer jag ju precis ihåg, när jag är halvvägs på väg ner med röven i soffan... fick jag visionen av den förra röven jag sett i soffan... Mitt mod sjönk till cirka fyra under noll!

Nå ja, fram med skurhinken o en fleecevante (enklaste att använda för att torka en skinnsoffa som utsatts för troll!) o skrubba!!!
Till sist kunde jag då sätta mig ner i lugn o ro... några minuter... för att höra hur små fötter tassar på golvet där uppe... o två monster kommer ner... trötta som f-n har dom på nåt sätt lyckats övermanna pappan som besegrad o slokörad kommer ner efter dom... trollen är ju som sagt, trötta... alltså, fortsätter gnället o tjafset!

Då tar jag pass nummer tre med dem... går upp o lägger mig o försöker se slutet av Cesars hundsnack... i över en timme lever monsterdockan om... Herrn, han slocknar ju till slut... men stumpan är seg!
Till sist somnar även damen... o klockan är en stund efter 22..

Går ner... mikrar min halvdruckna the-kopp o sätter mig här...
Tack o lov för bloggen så man får MORRA av sig....
Min ventil... utan bloggen hade jag nog exploderat!!!

Lite komiskt under diskandet...
Jag läggar i stort sett aldrig ner knivar i diskvattnet, misstaget sönderskurna fingertoppar lär man sig av... men, nånstans i kaoset, antagligen innan jag upptäckte den skitiga röven i soffan la jag ner den största o vassaste kniven i diskvattnet... tog reda på monsterbarn... o när jag då fortsatte med disken så skar jag ju givetvis mig på kniven!!!

Men, skulle tro att dom få decilitrar jag har kvar av mitt blod hade parkerat sig i hjärnan (skallen dunkade av ilsken huvudvärk) tack vare trollen... för det kom inte en droppe blod!!!
Annars blöder det ju som själve den från fingertopparna...

Nä... nu ska jag gå o sätta mig i soffan, den nyskurade... o ta en cashewnöt o dricka min andra mikrade thekopp o så andas lite!

För det mesta så låter mina beskrivningar värre än vad det faktiskt är...
Men, idag... tror jag ta mej sjutton dom varit värst!