Catherines små änglar...

med telefonnumret till BRIS inprogrammerat!

Utslagen herre, slocknade ungefär 2,4 kilometer efter att vi startat bilen...
endast inburen o "kastad" i soffan... så trött blir herrn av en helg i Kypas!


Totaldäckade Edvin snarkar ljudligt!

Och, jag fick nog höra...
först har dom låtit honom slavarbeta o sen ränna på party kring byss!!! ;-)

Skämt åsido... men, det var en trött herre som somnade i bilen!
Men, han har garanterat haft en toppenhelg!
Det är ju inte så lätt att vara bara tre år...
man kan bli så trött ibland att man faktiskt inte orkar nånting alls!

Och, ibland (ofta) är maten "gammal" o då går det ju inte att äta... men om det vankas en karamellpåse som säkert är ett år äldre än den nylagade maten, ja då spelar det ingen roll! Som häromdan när dom fått ett par chokladbollar var... Edith åt inte upp sina, höll på gegga o kladda mest o till sist hamnade ju en halvtuggad chokladboll på golvet... jag morrade väl lite om att hundarna kommer o äter upp den, fort som ögat kom då herrn o plockade upp den... o ville ÄTA den!!! Jag tror t.o.m att en hund hann vara där o provsmaka lite... men, DEN var minsann inte gammal... eller äcklig!!
Nä då, den funkade hur bra som helst att äta upp!

Vi for ju till Kypas på dan... hundar o skidor fick hänga med o efter en kaffetår snörde jag på mig munderingen o hundarna fick sina selar...
Tog även Dino med... tänkte att han behöver få komma ut i skidspåret en sväng...

Och, han skötte sig hur bra som helst... det var mina puckon som var fullkomligt garn!
Pucko-Ask höll på trippa på klospetsarna, ivrig att få komma iväg, Pucko-Senna skulle bara smöra, ena stunden för Ask o nästa Dino! Dom kommer bra överens, trots att dom är tre hanhundar... men... Ask har en tendens att fräsa till lite då o då.. han klev ju upp på rangstegen då Senna kom in i bilden o då blev han betydligt kaxigare!
Så, han har tendenser att morra till!
Går man bara ut o promenerar är det väl inga problem, sånt har man fort tagit ur dem... men, när man står på skidorna med tre ivriga hundar som går upp i varv behövs det inte så mycket för att det ska bli allvar! Speciellt när Pucko-S måste visa hur snäll o underlägsen han är hela tiden... uppvuxen o van att smöra för en grinig, gammal karelsk björnhundsgubbe! Pucko-S ser Dino lite som sin idol o är jätteimponerad av honom!

Nå, vi promenerade en liten sväng för att coola ner oss... sen åkte vi iväg...
och, det gick hur bra som helst... Dino fortsatte på sin bana... skötsam som få... så honom fick jag ju i vanlig ordning släpa efter mig... Pucko-S studsade runt honom o mig... angelägen om att komma åt hans mungipor för att grundligt slemma o slicka... Pucko-A springer järnet o drar, i vanlig ordning! Så, det slutar ju med en krasch... självfallet... Eftersom Pucko-S dansar runt mitt framför mig så jag grenslar honom, linan som han o Pucko-A är sammankopplade med fastnar ju runt mitt ena ben... jag flyger handlöst! Dinos koppel har jag bara haft i handen o det tappar jag så klart... så, jag kopplar loss Pucko-S... äh, nu får dom heta det dom heter... Jag kopplar loss Senna o han sticker ju efter Dino, själv kravlar jag mig upp o morrar till "Ask, men dra då för h-vete!!!"
DÅ hade han minsann inte den minsta bråttom, inte lika bråttom som jag... för jag ville bra gärna ha tag på Dino INNAN nån eventuell renflock dök upp!!!

Nå, strax så kom dom då rymlingarna oss till mötes, jag kastade mig över Dino, fick tag på kopplet... o så startade vi upp igen...
Fast, nu fick Senna springa lös hela tiden! Normalt brukar han få vara med o dra dom första 10 - 20 minutrarna för att sen få springa lös o bara vara valpig... så han får träna o vänja sig att dra i lagom takt... Ask, han bara drar o drar o drar.. framåt, framåt, framåt... han är som värsta polarhunden!
Nå, Senna o Dino hade ju tagit en annan riktning än den jag tänkt från början... men, då iddes jag inte vända utan for efter ett skoterspår... som vinklade av åt "fel" håll så då åkte vi lite i "skogen"... skaren bar oss ganska bra... men, det är ju träd i skogen, en hel del... och, Dino började på smeknamnet Pucko han också för varje träd han sprang på "fel" sida om!!!

Då hittar vi skidspår som vi följer efter ett tag... tills även dom far på stigar som jag helst undviker med puckona... så vinklar vi upp åt ett annat håll, kommer ut på en stor myr som jag känner igen o vet ungefär vart jag ska åka för att komma tillbaka... där, då på den hårda skaren, till gränsen likt skridskois så funkar allt så där bra som det bara kan göra! Både Dino o Ask drar o fartvinden tar loss tårar i mina ögon! YIPPIEEE!!
Nå, den där vägen vi ska ner efter... hmmm... ser den inte... hmm... jag VET ju att vägen vi ska åka på går där bortanför, men, jag har absolut ingen lust att börja harva mig fram ibland träden igen... nä, nä, nä... o nu hade jag då äntligen hittat ett skoterspår så då följde vi det!!! Det är avverkat där, så jag vet ju att det vägliknande vi kör efter så småningom kommer ut på en helt annan skogsväg... så, trots att det började skymma så kändes det bättre att ta en lååååång omväg än att börja traggla mellan träden...

Nå, där o då ett tag funkar det bra med draget igen...
Fast... sen börjar han dansa, Dino... han är lite halvskraj för skidorna, han håller sig långt bort från dem i alla fall... kanske det är lite taktik "Hmmm, jag låtsas att vara rädd o hoppa åt sidan, då kommer jag mig längst bak så får den där lilla franska fjanten o kärringen dra MIG istället!"
Nå, till sist kommer vi då upp på skogsbilvägen, jag tar på Senna hans sele o så kör vi... Enda skillnaden är att nu har jag TVÅ hundar på släptåg!!!

Jag vet inte hur många gånger jag föll... flera i alla fall...
Vad jag VET är att det är hårt!
Allt som är vitt i skogen är stenhårt! Det finns inte en tillstymmelse till puder eller lössnö... nä nä nä, is, is o lite mera is blandat med skare, hård skare!
Och "bilvägarna"! Ja, jag säger bara knagglig o knölig is!!!

När vi kom in i själva byn, DÅ minsann bröstade herr Dino upp sig o skulle låtsas springa FÖRE mig... men, nä du... nu hade jag satt kopplet i hans halskedja så det var färdigdraget för honom! Om så hela byns samlade tik-gäng hade kommit o svansat förbi så hade han fått gå o skämmas bakom oss! "Har du inte sprungit framför mig hittills, ditt Pucko, så ska du ta mig sjutton inte göra det för att kunna glänsa när du springer genom byn!" morrade jag åt honom...
Senna hade inte heller selen "ikopplad", det var bara Ask som drog, o drog o drog!
Ända in på gården... då stannade han också!
Dino o Senna... ja... dom drog också, åt andra hållet!

(Varför används inte bretoner som slädhundar? För, det är verkligen hundar som älskar att dra! Har fart, energi o uthållighet så vorstrarna får lätt på pälsen, i alla fall i jaktsammanhang i fjällmiljö!)

Men, det var kul!
Jag gillar såna här äventyr!!!
Det ska vara lite sport att vara ute o skidra! hehe...
Jag mätte på kartan... o "fågelvägen" det vi har kört blev det några få hundra meter från en mil... o med tanke på alla kurvor hit o dit förbi tallar o annat jox så blev det väl en bra bit över en mil!
Fast, en sak är då säker... kommer det inte mer snö snart så eldar jag upp skidorna!
Nu är det definitivt sparkföre!

Och en sak till jag måste skärpa mig med... mobilen!
Jag måste börja ta med mobilen... för dom hann ju börja fundera var jag höll hus... när det drog ut på tiden så där!