Nosgrimma.. Halleluja!

Den petita bretonen gillar ju att dra...
Eller rättare sagt, han liksom sin far hade bara ett läge o det var PÅ!
Såväl i jaktskogen som med dragselen vid skidturerna... så var det PÅ!
Dra, dra, dra... jobba, jobba, jobba... framåt, framåt, framåt!
Jag tror det är lite rastypiskt för bretonerna...

Frågar man experterna så säger alla samstämmigt att det handlar om att ledarskapet ej är befäst osv... Såg på Hundcoachen i måndags o han "fixade" en Borzoihane (mäktiga hundar!) genom att leka fysiskt omväxlande med krav på linförighet... okej, jag ska testa det med Ask, kanske det funkar hur bra som helst!? Men, det är bara så att han är en jakthund - fågelhund! Och, det flyger ju fåglar (och fjärilar, mygg, humlor, bin osv) hela tiden o överallt! En mygga räcker för att skärpa jaktlusten hos honom!!! Så... att cykla med denna hund är inte speciellt kul eftersom jag hela tiden måste ligga på honom för att han inte ska dra! Har testat olika koppel, att ha sele... men, då går det ju på tok för fort... och nu testade jag nosgrimman som var tänkt till Dino (som är den som drar minst i kopplet!) på Ask... o himmel vilken grej! Underbar!!!

Han sprang så fint bredvid cykeln o jag behövde inte alls kämpa, kunde hålla händerna på styret o bara cykla! Annars brukar jag sitta o rycka var fjärde sekund i kopplet, mer o mer irriterad allteftersom meter läggs till meter, o armar/axlar börjar värka mer o mer!
Det bästa av allt är ju att det är totalt smärtfritt, inte utan obehag, nä... det var ordentligt jobbigt o obehagligt för honom att inte kunna springa järnet... men, själva nosgrimman gör ju ingen som helst skada, bara hindrar hunden att dra eftersom huvudet hamnar "på snedden"!

Nä, det hjälps inte... fantastiskt!
Att kunna cykla i lugn takt, utan att bli vansinnig på puckohundar! Nja, puckohund! Senna funkar hur bra som helst... han springer med slackt koppel i fin stil!
.
.
.
14:58


Höhöhö...
Ja, nu har jag testat...

Ask går fot när jag kommenderar honom, tills jag ger ett annat kommando... då börjar jag busa med honom vilket ger resultatet hund med energinivå 110%!
Exalterad breton i startgroparna för maxfart! Tittar upp på mig, ivern lyser ur ögonen: "Men, kom igen då!!! Släpp loss mig! Iiiiihaaaa! Det finns ju fååååågel här!!" tar in honom fot igen, hunden tripper på tårna... studsar fram vid min sida tittar omväxlande på mig o på vidderna runt omkring som erbjuder fjäderfän av alla de slag!
Då kommer dödsstöten, en sädesärla... flyger ner o sätter sig tio meter från oss vippar med stjärten!!! Vad händer med ett stycke breton? Jo, stelnar ihop o går som om allt smörjmedel i lederna tagit slut, sakta... sakta smyger han sig på pippin!
Hmmm... funkade inte...
Undrar just hur Cesar Millan skulle göra med plaskasken!?

Näpp... nu ska vi packa vår knytkalaskorg o börja bege oss mot Hällan...
Pappan har fixat köttfärsgrillspett! Tror det blir supergott...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0